Idag började jag träna efter ett schema som Paris Roubaix vinnaren 2004 och Sveriges främste cyklist i modern tid Magnus Bäckstedt lägger upp. I första hand för att jobba mig tillbaka till nivåer innan min skada och sen förhoppningsvis till högre höjder och huvudmålet amatör VM Perth Australien i september. Blir spännande att se vad MB kommer ordinera på träningsmenyn och tror och hoppas det både kan ge mig nya infallsvinklar, ökad variation och motivation.
Idag bestod det av 8 x 9 min intervaller med 1 minut vila i låg zon 4. För mig ca 280 w på Monarken och ca 145 puls. Ganska mastigt och betydligt längre än vad jag brukar cykla intervaller, men det är väl bara att bita ihop och ta intervallerna en efter en. Fick ju vila en HEL minut mellan också..
Lyckades hålla ihop det över förväntan och aldrig över 150 puls. Tog den 4 och 7 intervallen stående på lägre kadens men samma puls och watt för lite omväxling. Tappade ned mot 270 w i de sista intervallerna men sammantaget en bra känsla och nu är vi igång. Imorgon är det styrkeintervaller lågkadens. Blir nog svettigt det med.
Annars börjar jag bli lite trött på värk och inte kunna gå bra. Har som någon slags nervvärk i högerbenet som gör det svårt att gå bra, likaså kan jag inte stå på ett ben när jag ska ta på kläder och skor. Det blir lite bättre hela tiden kontinuerligt. Men lika nöjd och överaskad av att jag kan cykla så pass bra utan värk redan. Lika segt tycker jag problemet med gången är. I o f s är det väl inget konstigt att det tar lite tid efter en så allvarlig skada. På julafton är det 3 månader sedan jag bröt höftbenet så återkomsten till cyklingen har gått långt snabbare än jag vågat drömma om och jag får glädjas över att känna mig någorlunda hel redan. I alla fall på cykelsadeln. Tur man gillar att cykla.